VärNa frågar; Inger Sohlberg om styrning av offentlig verksamhet



Hej Inger!
Du har ju nyligen skrivit en artikel om styrning inom offentlig verksamhet och inom samordningsförbunden så uppmärksammas vi ofta på systemfel som kan härledas till just styrningsfrågor.
Vi som bor i Sverige anses väl generellt ha en ganska stor betalningsvilja till den gemensamma kassan? Vi tycker att det är viktigt att människor ska ha tillgång till vård, omsorg, skola, mat på bordet och tak över huvudet med mera. I jämförelse med många andra länders befolkning så har svenskar en hög tilltro till att såväl politiker som tjänstemän förvaltar skatterna på ett effektivt och ändamålsenligt sätt samtidigt som många forskare och debattörer beskriver en annorlunda verklighet. I din artikel lyfter du fram egna erfarenheter som visar en offentlig sektor med ett kontrollerande och styrande som inte verkar ha ett slut och som långt ifrån alltid leder till ett värde för medborgarna.
 
1.      Vad ser du som de tre främsta skälen till att vi inte förmår att strukturera verksamheterna på ett smartare sätt?
 
–          Vi likställer organisation med verksamhet trots att offentlig verksamhet oftast sträcker sig över organisationsgränser. Vi får då en organisationsstyrning med internt fokus på att uppnå kortsiktiga mål och inte göra fel snarare än att uppfylla syftet med verksamheten. Styrning och kontroll utformas av allt fler experter frånkopplade kärnverksamhetens logik och det finns inga krav på att dessa experter ska ha kunskap om den specifika kärnverksamheten. Åtskillnaden mellan att tänka och att göra blir för stor helt enkel. Allt fler externa aktörer som tillsynare, utvärderare och revisorer, ibland i flera led, styr indirekt hur offentliga organisationer ska arbeta utifrån snäva problemformuleringar eller expertområden i form av anvisningar eller rekommendationer som talar om hur ledningen ska styra eller verksamheten arbeta. För att bevisa att de har kontroll, skrivs ännu fler dokument i form av planer, riktlinjer och processbeskrivningar.
 
 
2.      Vilka anser du är de främsta riskerna med det styrsystem som används inom offentlig sektor idag?
 
–          Organisationsstyrningen gör att de som är satta att styra alltmer saknar kunskap om de sammanhang som skapar reella resultat. Det är medarbetarna längst ner i respektive organisation som har sammanhangskunskapen och som vet vilken kommunikation som behöver ske mellan organisationerna. Denna sammanhangskunskap över organisationsgränser saknas i de flesta fall hos organisationsledningar och huvudkontorsexperter som utformar villkoren för handläggarna. När huvudmännen och organisationsledningarna tillämpar organisationsstyrning osynkroniserat försvåras många gånger arbetet för handläggarna. Förändringar i yrkesroller, organisationsstruktur och mål påverkar till exempel handläggarnas möjligheter att kommunicera med handläggare i andra organisationer. I slutänden presterar verksamheten sämre tjänster i förhållande till syftet med verksamheten och förtroendet för förvaltningen som helhet minskar.  
 
3.      Varför tror du att frågorna om styrning av offentlig sektor och därmed också användandet av våra skattemedel inte förs av en bredare allmänhet?
 
–          Förvaltnings politik vinner man inga val på, däremot är det min fasta övertygelse att partierna tappar väljare när de ignorerar de strukturproblem som finns med den nuvarande förvaltningspolitiken. Alla vi som arbetar i offentlig verksamhet vet innerst inne att det behövs strukturella förändringar och nya sätt att tänka för att förändringar ska ge andra resultat. Det är alltid en organisation som ska förändras, inte villkoren för den organisationsövergripande verksamheten, dvs verksamhetssystemet i vilken flera organisationer kan ingå.
 
 
4.      För att kunna skapa än mera värde för våra gemensamma skattemedel, vad skulle dina bästa råd till riksdag och regering bli?
 
–          Ta inte den enklaste vägen att skapa fler myndigheter som ska styra andra offentliga organisationer. Skapa inte mer detaljerade lagar eller flera mål som leder till mer fragmenterad pappersstyrning. Följ upp vad som händer med en förändrad lagtext och se hur många aktörer som är inblandade för att tolka och följa upp förändringen och hur tolkningen och resultatet blir. Fundera på att plocka bort något i stället för att lägga till något – även om det känns ångestfyllt.
 
 
Läs gärna Inger Sohlbergs artikel, du hittar den på: https://www.effektivstyrning.se/wp-content/uploads/2021/08/Nr-57-Organisation-och-verksamhet-ar-inte-samma-sak.pdf
 

Inger Sohlberg, Region Stockholm
Inger är civilekonom och organisationspedagog och har under många år arbetat som chef och verksamhetsutvecklare inom myndigheter som SCB, Skatteverket och Försäkringskassan. Under senare år har hon arbetat som utredare inom socialförsäkringsområdet på inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och bland annat granskat styrning av och i Försäkringskassan. Sedan två år arbetar Inger på Region Stockholm med verksamhetsrevision inom hälso- och sjukvårdsområdet. Inger är också en av personerna bakom plattformen effektiv styrning och är författare till idéskriften verksamhetsnära ledning och styrning, som i modifierad version finns med som ett kapitel i antologin ”Den lärande organisationen 2.0”

Vill du veta mer, kontakta gärna Inger via e-post; inger.sohlberg@effektivstyrning.se



 
 
Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Share on skype
Share on whatsapp
Share on email